Jag börja med att tacka Mammabondesson för tipset om LCHF-vällingen. Den gjorde verkligen succé. Limpan älskade den.

-Mamma, ja gilla den hängigen.

Hon var först lite tveksam och ville att jag också skulle dricka den. Vi turades om och dricka lite ur flaskan och tillslut så drack hon upp alltihopa. Både i går kväll och i morse. Det känns väldigt bra att ha hittat ett alternativ till köpevällingen. Den åker i bingen idag kan jag säga.

Min dotter brukar dricka runt 2 dl välling så jag gjorde så här:

1,5 dl röd mjölk

0,5 dl grädde

Ett ägg

Vispa ihop detta och värm i kastrull.

Toppa med lite kanel.

Häll upp i flaskan.

Jag drack även lite själv för att smaka på det och det var väldigt gott. Speciellt om man är lite frusen. Kardemumma är nog gott i också.

Det går inget vidare med kattluckan. Bobby fattar inte. Han står och glor vid glasdörren och tänker:

-Om man bara kunde få komma ut. Tänk om någon i det här hushållet kunde släppa ut mig eller om det fanns en lucka någonstans där man kunde gå ut själv. Det hade varit bra. Jag såg en sådan en gång. Men nu minns jag inte var?

Vi låter honom inte gå ut eller in någon annanstans än genom kattluckan men han fattar ändå inte att han kan öppna den själv. Hur länge har vi hållit på? En månad nu? Katten är hjärndöd.

I natt höll jag på att få ett spel på honom. VI har ju skaffat luckan för att slippa gå upp på natten. Vem tror ni det är av VI som vaknar? Jo, jag. Bobby vill gå ut och krafsar på vår säng. Jag går upp och putter ut puckot genom luckan. Sen efter en timme när jag precis hade somnat om så står kattskrället och krafsar på glasdörren i sovrummet. Neeeeeej. Hade det inte varit så kallt så hade han fått krafsa men jag kan inte låta honom stå därute och frysa. Så jag går upp och öppnar luckan och katten hoppar in. Glad i hågen. Idiot, tänker jag.

Varför har jag fått den dummaste katten i världen? Han har allt annat. Han är söt, gosig, snäll och charmar alla. Ni tycker säkert att jag är hård mot honom för han charmar er också. Trixar med era hjärnor. Men om ni också skulle bli väckta av den här lilla hårbollen varje natt, nu när barnen äntligen sover, så hade ni också varit förbannade över att ni fått en katt med noll IQ på halsen.

Söt men inte så smart.

Varning för vuxentolkning!

Jag vet inte vad som har hänt här men det ser ut som en väldigt blöt fest.

Bevis på att det har varit spritfest i Villa Villekulla. Pippi Långstrump världens starkaste tjej gör tydligen även världens starkaste brännvin. Slödrycken ligger tom och utslängd, alla har däckat på befintlig plats, Prusiluskan och Pippis pappa har äntligen fått till det, även hästen har gått i däck så då snackar vi starka grejer och tjuvarna och poliserna har slutit fred. Pippi ser vi inte röken av så hon har nog fått bortamatch och någon har supit bort sina skor.

Jag kan riktigt höra Annika när hon vaknar:

-Det här hade inte mamma tyckt om.

Varför välling till barnen? Jag läste det här hos Kostdoktorn och han länkade in till den här kvinnan. Det där med maltodextrinet låter ju inte klokt. Varför stoppa i något sådant i vällingen? För att barnen skall bli beroende?

Jag tror verkligen på att riktig mat är bättre och måste få min dotter att sluta med välling. Hon har slutat med napp för ett par månader sedan och det gick bra så varför inte ta vällingen nu? Hon äter inte speciellt bra av den andra maten och om hon slutar med välling så vet jag att hon kommer att äta mer bra mat. Jag tänkte att jag skulle börja med att ta bort morgonvällingen så får hon äta riktig frukost med en gång på morgonen istället. Nu sitter hon med oss ändå och petar efter att hon har fått välling.

Mina barn har druckit majsvälling för de har inte klarat av någon annan för att de har fått ont i magen av för mycket gluten. Undrar varför? Är vi verkligen skapta för att äta en massa gluten? Jag drack också majsvälling när jag var liten för att jag inte klarade av annan välling. Innan jag började med LCHF var jag lite bedrövad över att inte fullkornsvällingen funkade men nu är jag glad för det istället. Gurran har precis slutat med vällingen helt och jag märker på honom att han äter mer riktig mat och att hans ballongmage har försvunnit.

Jag känner mig så lurad när jag tänker på vad jag har stoppat i mina barn. Men det är aldrig försent att ändra sig.

Hur tänker ni om välling? Hade varit intressant att höra från någon som inte har gett välling till sina barn. Hur har ni gjort istället?

Den lilla vällingmostern.

Jag blir väldigt frustrerad när jag kollar på LCHF-debatter. Det kryper i mig och jag vill lägga mig i. Min sambo och jag sitter och diskuterar, skakar på huvudet, suckar och håller med om vartannat.

Jag skulle gärna vilja bena lite i situationen och reda ut lite saker som jag känner att jag vill tillägga debatten i torsdags. Ni kan se programmet och eftersnacket här. Det var väldigt synd att Andreas Eenfeldt fick så lite plats. Han som är så klok och har många bra svar. Katrin var bra men hon är för oslipad och lite för tuff.

Jag börjar med att undra vem den där dietisten Elisabet är? Hon skäms inte för sig. Hon vet nog inte själv vad hon tänker och tycker. Hon verkar ha panik över att LCHF finns. Att säga att de som äter LCHF är avvikande i samhället var det konstigaste jag har hört. Hon sitter där och är kostrasist. En dietist som är kostrasist. Det låter inte bra. Hon borde gå hem och tänka efter lite.

Alla som är negativa mot LCHF hittar inga andra argument än följande:

• Det finns inga långtidsstudier på LCHF. Nej, det finns inga långtidsstudier på någon diet överhuvudtaget. Det man vet med LCHF är att människor med fetma, övervikt, högt blodtryck, diabetes och magproblem har blivit av med sina sjukdomar, gått ner i vikt och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Om de hade fortsatt att äta socker och snabba kolhydrater så hade de garanterat fortsatt vara sjuka och överviktiga och dött betydligt tidigare av de sjukdomarna. De förbättrade värden som personer uppvisar som har gått över till LCHF visar på att de löper mindre risk att dö i förtid.

• LCHF är ohållbart på det sättet att det går åt för mycket kött. Alla på hela jordklotet kan inte äta LCHF för jordens resurser räcker inte till. För det första så känns inte det här argumentet riktigt att höra till saken. Diskuterade vi inte om LCHF är farligt eller inte? De som hävdar att alla på jorden inte kan äta LCHF vet inte hur det fungerar med LCHF. När man äter LCHF så byter man ut kolhydraterna mot fett. Man äter inte mer kött än en person som följer tallriksmodellen. Tallriksmodellen: 30% protein, 50% kolhydrater och 20%fett. LCHF: 5% kolhydrater, 25%protein och 70% fett. Ser ni vad jag ser? De som äter enligt tallriksmodellen äter MER protein än de som äter LCHF. Dessutom blir man mättare på att äta fet mat och behöver alltså äta mindre än någon som äter enligt tallriksmodellen. En person som äter LCHF äter dessutom i stor utsträckning så ren mat som möjligt. Inga konserveringsmedel, inga färgämnen, inga tillsatser och så mycket ekologiskt som möjligt.

Det som är utmärkande för alla som argumenterar mot LCHF är att de inte har tagit till sig nya rön, de har skygglapparna på när det gäller att ta till sig att det faktiskt finns människor som mår väldigt bra av LCHF. Hur kan man bara bortse från det faktumet?

Jag säger inte att alla skall äta LCHF utan jag vill att alla som känner att de inte mår bra för att de vet med sig att de äter för mycket socker, vitt mjöl och snabba kolhydrader skall tänka till och veta om att man kan prova att dra ner och se om det gör att man mår bättre. Hälsan är upp till var och en. Äter man LCHF så är tydligen hälsan många andras sak.

Precis det som står i rubriken gjorde jag idag. Det är säkert många på Familjeliv som hade gått i taket på grund av min handling. Jag har inte fått ha min Iphone ifred på länge. Min son skall spela spel på telefonen hela tiden. Han har sakta men säkert tagit över den. (Jag vet att det är mitt eget fel men han blir så glad när han får spela.) De här stegen har vi gått igenom. Varning till alla andra föräldrar som har lika svårt att säga nej till sina barn som jag har.

Det första steget till övertagande: 

Först var han jätteglad bara jag visade honom saker på telefonen. Bilder, filmer och Youtube-klipp.

Andra steget:

Han ville pilla på telefonen själv med mig som övervakare. Vi hittade en massa appar som var till för barn och senare spel. Han visade sig vara jätteduktig på att spela och det måste ju uppmuntras tänkte jag. Han pusslade och spelade och grejade.

Tredje steget:

Jag märkte att han bara ville spela när han pillade på telefonen och lät honom ha den korta stunder för sig själv. Han var ju smartare än Einstein min lille gosse.

Fjärde steget då övertagandet nästan lyckats:

Det var här det ballade ur. Han började kalla den för sin telefon och tyckte helt plötsligt att mina appar tog plats från hans spel. Han raderade Facebook och Twitter och hävdade att det var för att de var för dyra. Hmm. Undrar var han hade fått det ifrån?

Det var då jag fick nog. Någonstans får gränsen gå. Facebook och Twitter raderar man inte bara så.

Vi åkte och köpte ett litet spel till honom med 100 spel i och vips så var kriget över. Nu ser det ur såhär hemma hos oss.

Nästa drag blir antagligen att börja begränsa antal spelstunder. Så som jag skulle gjort från början.

Önska mig lycka till!

Jag är väldigt exalterad just nu. Den här veckan har varit väldigt rolig. Det har hänt mycket och jag känner att jag mer och mer hittar mig själv. Eller hittar tillbaka till mig själv skall tilläggas.

Jag har alltid varit intresserad av kost och hälsa nämligen. Jag plöjde allt som fanns om kost när jag gick på gymnasiet och hade tankar på att utbilda mig till Personlig Tränare. Jag jobbade som konståkningstränare efter gymnasiet och det var så jag fick tankar om att jag ville bli lärare. Det var ju så kul att lära ut. Jag tänkte först läsa svenska och idrott och kom in på svenskinriktningen för högre åldrar. När jag hade gått klart svenskan och det var dags att välja nästa ämne kände jag inte alls för idrotten längre. Jag kunde inte tänka mig att stå i en gympasal resten av mitt liv. Tvivlen ekade i huvudet. Det blev det samhällskunskap istället och det ångrar jag inte. Min utbildning har varit guld värd. Under min utbildning kände jag att läraryrket inte var något för mig. Inte just då. Jag var inte redo och vet inte om jag någonsin kommer att bli det. Har svårt att se mig själv som tjänsteman. Jag hade brunnit för yrket om jag hade jobbat som lärare. Så mycket att jag inte hade haft någon energi kvar till mig själv och min familj. Arbetet hade ätit upp mig. Praktiken gjorde just det. Jag tänkte på elever och lektioner dygnet runt. Min sambo kunde knappt prata med mig under praktikveckorna. Jag hade aldrig mått så dåligt någonsin. Det var inte rätt alls. Om man skall vara lärare så måste man gå in för det och inte göra något halvdant. Jag kände inte att jag hade kraft och energi till det och om jag hade sänkt mina krav så hade jag blivit en usel lärare. Därför valde jag att inte söka lärarjobb efter examen utan jobbade kvar inom vården samt startade Bloggkommentatorerna.

Ett år efter min examen kom mitt första älskade barn till världen och mitt liv förändrades totalt. Jag fick ett barn till efter väldigt kort tid och helt plötsligt var jag mamma till två. Det är bara 18 månader mellan mina barn. Allt kretsade kring barnen, mammaträffar, barnkläder och blöjor. Efter 3,5 års föräldraledighet var det dags att börja jobba igen. Under hela min föräldraledighet har jag jobbat med Bloggkommentatorerna men nu var det dags att komma tillbaka till verkligheten. Det är skönt att komma hemifrån och träffa arbetskamrater igen. Jobba hemma är väldigt ensamt och ingenting som jag enbart vill göra.

Nu när barnen går på dagis och man som småbarnsförälder börjar hitta tillbaka till sig själv igen så har jag funderat mycket på vad jag vill göra med mitt liv. För ett år sedan introducerade Kostdoktorn Andreas Eenfeldt mig för LCHF. Den historien kan ni läsa om HÄR. Jag har alltid varit intresserad av kost och hälsa som jag skrev i början av det här inlägget och träning har varit en stor del av mitt liv.

Jag har på känsla bestämt mig för att sätta mig i skolbänken igen. Jag skall läsa till Lic. kostrådgivare med inriktning LCHF. Jag gör det för att jag är intresserad och vill lära mig mer. Det skall bli väldigt roligt och det känns som cirkeln håller på att slutas.

Gud vad roligt! Jag är tydligen nominerad till ”Årets nykomling” på Finest Awards. Det går av stapeln den 22 februari i Stockholm. Man kan börja att rösta den 25 januari.

Jag blev väldigt glad när jag såg vilka andra som är nominerade i min kategori. Det blir inte lätt att ta hem det priset.

Årets nykomling i bloggvärlden

Amanda Schulman
aftonbladet.se/amandaschulman/

Sebastian Karlsson
finest.se/sebastian

Mixx.se
miixx.myshowroom.se/

Andrea Engsäll
mama.nu/andreaengsall/ 

Sara Jönsson
sassys.se/

Andreas Lundstedt
amelia.se/andreaslundstedt/

Josephine Bornebusch
amelia.se/josephine/

Josephine Genetay
amelia.se/josephinegenetay/

Prata om det
prataomdet.se/

Min mamma
minmamma.se/

Igår blev det broccoligratäng till middag. Väldigt gott som det mesta med grädde, smör och ost.

Koka två broccolibuketter ett tag tills det känns bra. Lägg dem i en ungssäker form. Innan ni börjar koka broccolin skall ni såklart ha satt på ugnen på 225 grader. Sen vispar ni ihop ca 5 dl grädde, två eller tre ägg beroende på hur fast gratäng ni vill ha och river i 2 dl ost, slänger i lite svartpeppar och salt i en bunke. Häll över det göttiga över broccolin och släng in i ugnen. Färdigt efter en si sådär 20-25 minuter. Servera med stekt bacon, korv eller något annat i proteinväg samt en grönsallad.

Ät och njut!

Här kommer svaret på gårdagens ”Gissa kändisen”.

En av barnens Little People?

Bonde-Roger?

Ibland känner man bara hur livet faller på plats.